Natten började med ett hjärtstopp. Ett hjärtstopp som vi fick igång. Det är sånt (och mycket annat) vi gör på jobbet och så har somliga mage att tycka att vi ska ta vårt samhällsansvar och jobba mer för mindre pengar. Att rädda liv, både direkt och indirekt, räcker inte det som samhällsansvar? Tydligen inte, det räcker inte ens till en utlovad 2-procentig löneförhöjning. Trist. Patienten är förhoppningsvis tacksam dock, och jag älskar mitt jobb precis som så många andra. Det är därför vi stannar, tar alldeles för mycket skit och får pissiga löner med förhoppningen om att "det kanske blir bättre nästa år". Ska man sluta vänta? Sluta förvänta sig att det nånsin blir bättre?
2 kommentarer:
Hej vännen! Jag har svårt att förstå din frustration helt enkelt därför att jag inte går i dina skor. Men att få det kastat i ansiktet att ni inte skulle vara värda en löneförhöjning på 2% förstår jag måste vara förjäkligt. Kan bara säga att jag aldrig skulle ha modet att göra det du gör varje dag på jobbet och jag tycker du är underbar som gör det. Men jag förstår att det kanske inte räcker.. men jag hoppas att din kärlek till ditt jobb gör det och att du inte låter dessa motgångar dämpa ditt engagemang. Om jag någon gång läggs in på sjukhus hoppas jag att någon som du är där för att ta hand om mig! Kram kram på dig
Tack Elin va gullig du är! Nej jag kommer väl inte att byta jobb eftersom det är det här jag vill hålla på med. men det skulle ju vara extra kul om man kände att man värdesattes för det man gör. Får väl hoppas det händer nångång..! Kram
Skicka en kommentar